Menu
Sverige riskerar elbrist framför allt under vinterhalvåret i södra delen av landet som innefattar storstadsregionerna där effektbristen och kapacitetsbrist är fortsatt negativ enligt Svenska kraftnäts prognoser. I vinter väntas effektbristen i Sverige uppgå till 1 700 MW vilket innebär att det behövs importeras el för att undvika elbrist.
Sverige har under flera år haft problem med elbrist i södra Sverige. Elbrist uppstår till följd av energibrist, effektbrist eller kapacitetsbrist. I vinter väntas effektbristen i Sverige uppgå till 1 700 MW enligt Svenska kraftnäts prognoser vilket innebär att det behövs importeras el för att undvika elbrist. Effektbristen beräknas som skillnaden mellan den förväntade elproduktionen och den förväntade elkonsumtionen.
Efter att Sverige stängt ner kärnkraftsreaktorer de senaste åren har risken för effektbrist ökat. Det beror även på att den tillgängliga effekten inom kraftvärmen minskat. Beroende på var i Sverige som du bor är effektbalansen olika.
Elområde 1 och 2 väntas exempelvis ha överskott på el eftersom områdena domineras av vattenkraft. Elområde 3 och 4, som bland annat inkluderar storstäderna, väntas istället ha elbrist och behöver därför importera från norra Sverige eller utlandet.
Läs också: Om Skellefteå Krafts elavtal
Tabell från SVK
Även om det elområde som har elbrist importerar el måste det finnas tillgänglig kapacitet i elnätet. Det innebär att elen måste kunna överföras. Även kapacitetsbrist och brist på nätkapacitet finns i södra Sverige. Problemet kan åtgärdas genom att sprida elproduktionen mer geografiskt eller genom att bygga ut stamnätet.
I en artikel som Aftonbladet publicerat framgår att serverhallar enligt Elmarknadsinspektionens rapport är mycket elintensiva verksamheter vars etablering kan leda till akut kapacitetsbrist i flera regioner i Sverige.
Mälardalen väntas drabbas värst av akut kapacitetsbrist eftersom bland annat Amazon bygger flera stora serverhallar i området. Enligt den lista som Aftonbladet erhållit från Svenska kraftnät framgår att två ansökningar om att bygga en serverhallar med elkapacitet motsvarande 500 MW respektive 461 MW har blivit godkända.
Svenska kraftnät har sedan 2015 beviljat ansökningar om 1 322 MW och det finns pågående ansökningar motsvarande 2 015 MW. Myndigheten vill inte uppge vilka bolag som står bakom ansökningarna men bekräftar att techjättarna Amazon, Google och Microsoft finns med på listan.
Energimarknadsbyrån påpekar även i sin rapport att det kan bli svårt att bygga bostadsområden i vissa städer i framtiden om det råder kapacitetsbrist. Inte förrän 2030 väntas överföringskapaciteten vara fullt utbyggd vilket i så fall kommer lösa problemet.
Enligt Svenska kraftnät väntas etableringen av serverhallar påverka energibalansen främst under vinterhalvåret då vi har som störst uttag.
Se också: Elbolag i Sverige
